Gamblers vardag

Idrottens affärer skriver:

”Det gäller miljarder, kronor eller euro. Det berör miljoner människor.

Frågan har nått vägs ände. Sverige måste få en ny spelreform. Det har det å andra sidan talats om i flera år. Fast först behövs en ny utredning. Igen. Och helst en till. Men nu, nu ska det ske.

Två av huvudaktörerna – ATG och BOS, Branschföreningen för onlinespel, debatterar på IA. I var sin debattartikel här på Idrottens Affärer skriver de om en framtida spelmarknad.”

ATGs första inlägg är följande:

Det är många faktorer som avgör hur stor risk för problemspelande en spelprodukt medför. Men två saker sticker särskilt ut som riskhöjande: hög vinståterbetalning och spelets hastighet. Nästan alltid hänger dessa två ihop. För att ett spelbolag ska gå med vinst trots hög vinståterbetalning förutsätter det att spelaren spelar länge och snabbt. Det uppmuntrar ett spelbeteende som är mycket riskabelt.

Den spelprodukt som tydligast bygger på just den här logiken är nätkasino. När vår utredning lanserades den 10 juni hänvisade vi till siffror från Stödlinjen som visar att 43 procent av samtalen dit under 2014 handlade om nätkasino. Dagen efter presenterade Stödlinjen nya siffror för perioden januari-april 2015 och då har motsvarande siffra ökat till 49 procent. Ingen annan spelprodukt är i närheten, närmast är sportspel och Vegas på 12 respektive 11 procent. För att få perspektiv på detta ska man också beakta att det endast finns cirka 130 000 nätkasinospelare i Sverige. Det kan jämföras med att fem miljoner lottköpare i Sverige genererar en procent av samtalen till Stödlinjen.

Den här utvecklingen lägger ett stort mörker över spelbranschens trovärdighet. I en tid när samhällets förväntningar på företag som ansvarstagande samhällsbyggare ökar går stora delar av spelbranschen i motsatt riktning.

BOS menar att kunden bestämmer vad den vill ha och det är delvis rätt. Men är det ett legitimt skäl till att medvetet bidra till en negativ utveckling där social skyddshänsyn hamnar längst ned på prioriteringslistan? Vi tycker inte det och kommer driva vår linje tills en ny spelreglering är på plats. Att ta ansvar för kunden handlar nämligen inte om att erbjuda ett lågt pris. För många individer, anhöriga och samhället blir priset i slutändan mycket högt.

Vår utredning innehåller ett konkret förslag som tagit hänsyn till hela spelmarknaden och än så länge är vi ensamma om att bidragit med ett sådant. Vi skulle gärna se att BOS och andra intressenter gjorde samma sak istället för att skjuta lösa skott mot enskilda detaljer. Bland dessa detaljer är det framförallt tre saker BOS hävdar skulle påverka medlemmarnas lönsamhet och konkurrenskraft så negativt att svenskarna skulle sluta spela hos dem.

1. Ett tak på vinståterbetalning på 90 procent är förvisso inte en förutsättning för ett licenssystem med lika villkor men det är en mycket tydlig spelansvarsåtgärd. De flesta spelprodukter berörs inte av detta. För att ge några exempel har Postkodlotteriet 40 procent vinståterbetalning, V75 har 65 procent och Stryktipset har 65 procent. De produkter som berörs är de mest riskabla. Det skulle bli betydligt svårare för ett spelbolag att få kunder att spela långa stunder utan avbrott på ett nätkasino (93-98 procent). Det kommer troligen påverka nätkasinos lönsamhet, men ännu mer troligt är att det minskar antalet samtal till Stödlinjen.

2. En skattesats på 20 procent bedöms av BOS vara för hög. Men i Danmark där de flesta av BOS medlemmar har licens har samma skattesats fungerat bra och kontrollen är hög. Vi motsätter oss inte en lägre skattesats men menar att spelintäkterna till staten inte bör sjunka långt mycket lägre än vad de gjort de senaste åren. Med 20 procent blir resultatet nästan i nivå med 2014.

3. Om vi tolkar BOS rätt vill medlemmarna gärna erbjuda sina kunder spel på hästar men har inget intresse av att ta ekonomiskt ansvar för sporterna. Det tycker vi är en mycket olycklig och kortsiktig inställning. Trav- och galoppsporten skiljer sig nämligen från andra sporter i det avseendet att utan finansieringen från spelet hade sporten troligen inte existerat. Att spelbolag som vill erbjuda spel på hästar därför också bidrar med 5,6 procent av bruttoomsättningen är därför högst rimligt och har visat sig fungera i Frankrike.

Vår utredning Ansvar och konkurrens på lika villkor visar tydligt att ansvarstagande mycket väl går att kombinera med gynnsamma kommersiella villkor.  Både för ATG, Svenska Spel, folkrörelsen och de oreglerade bolag som väljer att ansluta sig. Vårt förslag skulle dessutom resultera i säkrade skatteintäkter och ett överskott till hästsporten som möjliggör en långsiktig överlevnad och utveckling.

I sin debattartikel uppmanar BOS civilminister Ardalan Shekarabi att ”inte utgå från hur mycket ett spelbolag vill tjäna, utan istället lära känna spelarnas förutsättningar och rätta sig efter dem”. Vi kunde inte sagt det bättre själva.

BOS REPLIKERAR: ( branschföreningen för onlinespel)

Vi välkomnar att ATG har anammat förslaget om ett licenssystem för spel i Sverige, så som redan har skett i flertalet övriga EU-länder. Särskilt välkommet är att ATG vill öppna upp för all spelverksamhet utan undantag. Det är ju först när spelet sker inom en svensk reglering som riksdag och regering har en reell påverkansmöjlighet.

Vad ATG emellertid inte tycks ha tagit till sig är att det är de spelbolag som agerar på den internationella digitala marknad som kunderna befinner sig på är som utsatta för verklig konkurrens. Medlemsföretagen i Branschföreningen för onlinespel (BOS) har sedan digitaliseringen startade för 20 år sedan levt varje dag med att kapa kostnader, lyssna på kunderna och skapa det värde kunderna efterfrågar till det pris de är beredda betala.

Den 10 juni presenterade ATG ett förslag till spelreglering för framtiden.

Grundtankarna är att inga spelprodukter ska få ha högre vinstnivåer än 90 % av insatserna och att priset – vad spelarna i genomsnitt förlorar – alltså alltid ska vara minst 10 % av insatsen, att spel på hästar ska kosta kunderna ytterligare 5,6 %  och att skatt ska tas ut med 20 % på spelnettot.

Hela resonemanget är att eftersom hästnäringen behöver pengar ska spelarna betala högre priser för alla spelprodukter än vad de är beredda till. För att räknestycket ska gå ihop måste också skatter och avgifter tas ut på så höga nivåer att spelbolag inte kan bekosta att leverera den användarupplevelse som är nödvändig för att attrahera kunder.

Kunderna ska alltså inte bara betala ett högre pris, de ska också köpa en produkt de inte efterfrågar.

Det som står klart är att ATG:s förslag liksom dagens föråldrade reglering helt saknar kopplingar till den mäktigaste faktorn på en modern marknad: kunden. Förslaget bygger på förutsättningen att kunden inte har något inflytande över sin egen plånbok.

Vi vet att kunden inte accepterar den behandlingen. ATG:s lösning på detta är att kunden ska tvingas köpa den sämre produkten till det högre priset, genom att i Sverige blockera internettrafik och betalningar till spelbolag utan svenskt tillstånd. Vi vet av egna erfarenheter att detta saknar effekt.

Den reform av spelmarknaden som civilminister Ardalan Shekarabi (S) nu står i begrepp att inleda riskerar att få en olycklig start med ATG:s kampanj.

Rådet är att inte utgå från hur mycket ett spelbolag vill tjäna, utan istället lära känna spelarnas förutsättningar och rätta sig efter dem. Medlemsföretagen i BOS, som deltagit i omregleringar i Europa och som agerar på den marknad ATG nu säger sig vilja beträda, bidrar gärna med kunskaper och erfarenheter i den process av dialog och kunskapsutbyte vi alla nu står inför. Att minister Shekarabi med ATG:s förslag får andra problem att hantera än en effektiv spelreglering är beklagligt. Dessvärre riskerar ATG:s förslag till modell att försena den reform som alla, inklusive ATG och kunderna, så väl behöver.

Varvid ATG svarar:

Det är många faktorer som avgör hur stor risk för problemspelande en spelprodukt medför. Men två saker sticker särskilt ut som riskhöjande: hög vinståterbetalning och spelets hastighet. Nästan alltid hänger dessa två ihop. För att ett spelbolag ska gå med vinst trots hög vinståterbetalning förutsätter det att spelaren spelar länge och snabbt. Det uppmuntrar ett spelbeteende som är mycket riskabelt.

Den spelprodukt som tydligast bygger på just den här logiken är nätkasino. När vår utredning lanserades den 10 juni hänvisade vi till siffror från Stödlinjen som visar att 43 procent av samtalen dit under 2014 handlade om nätkasino. Dagen efter presenterade Stödlinjen nya siffror för perioden januari-april 2015 och då har motsvarande siffra ökat till 49 procent. Ingen annan spelprodukt är i närheten, närmast är sportspel och Vegas på 12 respektive 11 procent. För att få perspektiv på detta ska man också beakta att det endast finns cirka 130 000 nätkasinospelare i Sverige. Det kan jämföras med att fem miljoner lottköpare i Sverige genererar en procent av samtalen till Stödlinjen.

Den här utvecklingen lägger ett stort mörker över spelbranschens trovärdighet. I en tid när samhällets förväntningar på företag som ansvarstagande samhällsbyggare ökar går stora delar av spelbranschen i motsatt riktning.

BOS menar att kunden bestämmer vad den vill ha och det är delvis rätt. Men är det ett legitimt skäl till att medvetet bidra till en negativ utveckling där social skyddshänsyn hamnar längst ned på prioriteringslistan? Vi tycker inte det och kommer driva vår linje tills en ny spelreglering är på plats. Att ta ansvar för kunden handlar nämligen inte om att erbjuda ett lågt pris. För många individer, anhöriga och samhället blir priset i slutändan mycket högt.

Vår utredning innehåller ett konkret förslag som tagit hänsyn till hela spelmarknaden och än så länge är vi ensamma om att bidragit med ett sådant. Vi skulle gärna se att BOS och andra intressenter gjorde samma sak istället för att skjuta lösa skott mot enskilda detaljer. Bland dessa detaljer är det framförallt tre saker BOS hävdar skulle påverka medlemmarnas lönsamhet och konkurrenskraft så negativt att svenskarna skulle sluta spela hos dem.

1. Ett tak på vinståterbetalning på 90 procent är förvisso inte en förutsättning för ett licenssystem med lika villkor men det är en mycket tydlig spelansvarsåtgärd. De flesta spelprodukter berörs inte av detta. För att ge några exempel har Postkodlotteriet 40 procent vinståterbetalning, V75 har 65 procent och Stryktipset har 65 procent. De produkter som berörs är de mest riskabla. Det skulle bli betydligt svårare för ett spelbolag att få kunder att spela långa stunder utan avbrott på ett nätkasino (93-98 procent). Det kommer troligen påverka nätkasinos lönsamhet, men ännu mer troligt är att det minskar antalet samtal till Stödlinjen.

2. En skattesats på 20 procent bedöms av BOS vara för hög. Men i Danmark där de flesta av BOS medlemmar har licens har samma skattesats fungerat bra och kontrollen är hög. Vi motsätter oss inte en lägre skattesats men menar att spelintäkterna till staten inte bör sjunka långt mycket lägre än vad de gjort de senaste åren. Med 20 procent blir resultatet nästan i nivå med 2014.

3. Om vi tolkar BOS rätt vill medlemmarna gärna erbjuda sina kunder spel på hästar men har inget intresse av att ta ekonomiskt ansvar för sporterna. Det tycker vi är en mycket olycklig och kortsiktig inställning. Trav- och galoppsporten skiljer sig nämligen från andra sporter i det avseendet att utan finansieringen från spelet hade sporten troligen inte existerat. Att spelbolag som vill erbjuda spel på hästar därför också bidrar med 5,6 procent av bruttoomsättningen är därför högst rimligt och har visat sig fungera i Frankrike.

Vår utredning Ansvar och konkurrens på lika villkor visar tydligt att ansvarstagande mycket väl går att kombinera med gynnsamma kommersiella villkor.  Både för ATG, Svenska Spel, folkrörelsen och de oreglerade bolag som väljer att ansluta sig. Vårt förslag skulle dessutom resultera i säkrade skatteintäkter och ett överskott till hästsporten som möjliggör en långsiktig överlevnad och utveckling.

I sin debattartikel uppmanar BOS civilminister Ardalan Shekarabi att ”inte utgå från hur mycket ett spelbolag vill tjäna, utan istället lära känna spelarnas förutsättningar och rätta sig efter dem”. Vi kunde inte sagt det bättre själva.

HOPPAS ATT Idrottens affärer som jag knyckt detta ifrån ursäktar, här är trådarna:

http://www.idrottensaffarer.se/sport-spel/2015/06/dina-pengar-ditt-spelande-1

http://www.idrottensaffarer.se/sport-spel/2015/06/kunden-bestammer-alltid-2

http://www.idrottensaffarer.se/sport-spel/2015/06/lagt-pris-blir-ett-hogt-pris-3

Min åsikt är naturligtvis kundens, det vill säga spelaren, som aldrig har någon som för deras talan, som ALLA SÄGER SIG VÄRNA, men inte ger någon röst:

1: Det finns ingen som helst forskning som påvisar samband mellan spelmissbruk och LÅG SPELSKATT. DOCK påvisar SAMTLIGA utredningar, all forskning att SLOTS är av ondo, och slots är ett sällsynt snabbt spel, där marknaden på grund av spelets särart, kan ta ut en låg garanterad långsiktig vinst, utan någon som helst långsiktig risk och av denna orsak kan hålla spelskatten LÅG: Således är inte beskattningen grunden för spelmissbruk, utan spelformen. Förövrigt gäller exakt samma förutsättning för CASINO, men också för TOTALISATORSPEL.

2: ATG har en sällsynt överbelastad byråkrati, vilket även Svenska Spel tidigare hade, sistnämda har nu dragit åt svångremmen, men jämför vi båda bolagen med internetbookies är slutsatsen att vid en börnotering kommer inte många vid vare sig SS eller ATG ha jobbet kvar speciellt länge. INTE ENS I SVERIGE.  ATG har precis som Svenska Spel länge varit en reträttpost för involverade i idrott/hästsporten, som inte längre kunnat försörja sig , eller släkt till människor inom idrott/ hästsporten. Vilket påvisas inte minst genom alla spelskandaler, genom oförstående inför kunden, genom oförstående inför marknadskrafter och inte minst genom den tidigare fullständigt slutna verksamhet som varit att likna vid skyddad verkstad. Detta var också fallet med Svenska Spel, vilket inte minst alla spelskandaler även där påvisar inkompetens som endast är möjlig i icke konkurrensutsatt monopolverksamhet.

3: ATGs handhar ENDAST riskfria spel för bolaget, det vill säga, allt spel är totalisatorspel eller pottspel. ATG tar aldrig någon risk, såsom bookmakers gör. Således ska INTE byråkratin vara speciellt kostsam, enär det är en säkerhetsbransch och datautvecklingsbransch, men således krävs inga experter som sätter odds.

Då måste man ställa frågan, VAD KOSTAR DET OM MAN KONKERRANSUTSÄTTER ATG ? Till vilket pris skulle tex Kambi eller liknade företag åta sig ATGs verksamhet?

Vad skulle det kosta att KÖPA de tjänster som ATG fullgör åt ST/SG ?

Vad skulle det kosta att konkurrensutsätta KANAL75  tjänster ?

Jag har ställt frågan till ATG/ST/SG vad den TOTALA kostnaden är för ATGs mediakonsumtion är, det vill säga, personal, utveckling, reklam osv. ALLT som är marknadsföring för ATG/ST/SG , svaret är : DET SVARAR VI INTE PÅ ! noterbart är att den tidigare posten i årsberättelsen ”spelets kostnader numera är borttagen ! 

Jag kan aldrig någonsin tro att det skulle bli dyrare ! Inte heller sämre.

4: Med ovanstående sagt, så kan man således ifrågasätta ATGs krav på 10% spelskatt, då frågan till syvende och sist egentligen härrör från en betydligt mer grundläggande fråga:

STATENS dubbelbeskattning av hästsporten. Först betalar hästsporten i dag 35% skatt till staten på bruttoomsättningen, därefter betalar alla involverade såväl moms som skatter på sina företag, därutöver arbetsgivaravgifter osv. Miljöskatter, drivmedelsskatter , listan är oändlig, glömde koldioxidskatt !

Det finns INGA andra företag i Sverige som betalar OMSÄTTNINGSSKATT , finansbranschen klagar som marskatter över risken att få 1% i omsättningsskatt, ATG betalar 35%.

Restaurangbranschen fick sänkt skatt, kostade staten 5 miljarder per år, hur många jobb har det skapat?

Bokbranschen fick sänkt skatt.

Övertyga STATEN om att de 1,5 miljarderna som staten tar ut av ATG i omsättningsskatt är hämmande för Sveriges ekonomi/ Hästsportens möjligheter att överleva och därmed fullständigt horribel, låt staten nöja sig med koncessionsförsäljning samt intäkterna av att sälja Svenska Spel på börsen. Därefter får STATEN precis som i all annan statlig utförsäljning nöja sig med intäkterna från sedvanliga skatter från företag och dess personal.

Ska en seriös konkurrensutsättning av spelet kunna ske i Sverige, så måste grundförutsättningarna för beskattning av HÄSTSPORTEN förändras till sedvanlig företagsbeskattning. ALLT måste internationaliseras, inte endast spelbeskattningen . Därefter kan en SERIÖS diskussion upptas hur mycket som är skälig spelbeskattning och vad som är en eu-anpassad intäkt är för staten på spel. Men framförallt hur hög en seriös och modern spelskatt BEHÖVER vara och hur den ska ske för hästsportens framtida möjligheter i Sverige ska tillvaratas.

ATGs nuvarande ståndpunkt är direkt löjeväckande och oseriös. Fullständigt overklig och ger endast intryck av total inkompetens och förakt för framförallt kunderna/Spelarna, men också för sina konkurrenter .