Gamblers vardag

Efter årsskiftet införde regeringen sänkt krogmoms, vilket enligt olika uppgifter skulle rendera ökade anställningsmöjligheter för outbildad samt lågt utbildad arbetskraft, förhoppningsvis företrädesvis yngre människor som i dag har det svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Denna kostnad beräknas till 5 miljarder första året och sedan fallande kostnader samt förhoppningsvis ge runt 4000 jobb i absolut bästa utfall, dvs varje jobb skulle kosta runt 1.5 miljoner att skapa på detta vis.

Om regeringen vore lite mer intresserad av seriösa och långvariga effekter, till fromma för både människor och natur samt verkligen se till att nya arbeten skulle skapas, och därtill främst i glesbygd samt för ungdomar med kort utbildning så vet jag en lösning som GARANTERAT skulle skapa betydligt fler jobb till betydligt lägre kostnad än den skedde restuarangmomssänkningen, t o m en försumbar kostnad i sammanhanget.

Om staten tar ut en skälig kostnad på 200 miljoner per år för att tillåta ATG att bedriva spel på hästar, istället för dagens 1.4 miljarder, skulle 1.2 miljarder istället gå tillbaka till hästsporten.
Om ATG samtidigt halverade totoskatten till 10% på enklare spel som vinnare, plats, dd, trio, raket, , samt 20% på pottspel som v4-v5-v65-v75-v86 så skulle detta innebära en markant omsättningsökning och borga för ett ännu större intresse internationellt att spela på svensk hästsport vilket i sin tur skulle göra att de totala intäkterna skulle sjunka marginellt för ATG och ge både ökad omsättning på samtliga spelformer, ökade möjligheter för avel och tävlingsverksamhet genom flerdubblade prissummor och i slutändan komma alla inblande till godo. Trav och Galopp har ofta ett nära samarbete med ridsporten genom försäljning och utbildning av icke bantävlingsdugliga hästar som blir hopp,dressyr och nöjeshästar och HELA hästnäringen skulle dra fördelar.

I dag beräknas det finns över 300 000 hästar i Sverige, som ger 30 000 människor heltidsarbete, företrädesvis utan akademiska poäng och därtill med en ung snittålder.  Dock har kostnaderna ökat oerhört för hästhållning, genom bland annat EU-beslut samt ökade foderkostnader, energikostnader och andra pålagor, vilket gör att antalet hästar återigen börjar sjunka i landet. Detta medför en utarmning av glesbygd, intensifierad förskogning av våra betesmarker och att mindre gårdar rationaliseras bort. Hela denna beskrivna händelseutveckling skulle stävjas, SAMT att antalet hästar i träning skulle avsevärt öka, likaså intresset att äga häst samt arbeta med hästar.

Hästbranschen skulle bli en framtidsbransch, med ökade anställningsmöjligheter och positiv löneutveckling och detta främst utanför storstadsregionerna där regeringen i dag inte har någon som helst ide om hur de ska påverka samhället i positiv riktning.

Alltså skulle ett sänkt skatteuttag från Regeringens sida skapa följande :

Fler jobb för yngre människor företrädesvis utan akademiska poäng, framförallt i glesbygd.

Kraftigt ökade möjligheter för andra näringar i glesbygd att överleva, då befolkningen skulle öka, medelåldern sjunka och incitamentet för social service öka.

Skapa NYA jobb, verkliga jobb, som beskattas och därmed ger staten, kommun och samhälle intäkter och gör att kostnaden i slutändan för minskat spelskatteuttag på hästspel skulle bli försumbar.

Förändra den i dag alltmer omfattande utflyttningen från landsbyggd, och förhindra förskogningen av våra i 1000tals år betade marker, samt ge möjlighet för mindre jordbruksfastigheter att överleva och därmed gynna ekologin i stort.

Öka intresset internationellt för Svensk hästsport i stort, och därmed förbättra bytesbalansen då avsevärt ökat intresse ger större inflöde av utländskt kapital. Därmed också förhindra internetbaserade spelintressen att utarma sporten genom icke beskattat spel, då ett sänkt skatteuttag medför möjligheter för ATG att sänka totalisatorskatten till en EU-kompetativ nivå.

Skapa en långsiktig och livskraftig upplevelseindustri som direkt och indirekt gynnar och bereder glädje för en stor del av Sveriges befolkning, som därtill inte är konkurrensutsatt av lågkostnadsländer och därför inte är så konjunkturberoende som många andra näringar som blivit tvingade att utlokaliseras till lågkostnadsländer.

Slutsats: Om Regeringen kastar runt 1.2 miljarder i ankdammen ATG, skulle ringarna på vattnet spridas i så stor grad att det skulle ses som ett ekonomiskt under av avundsjuka Italienare, Spanjorer, Fransmän, Finländare, Norrmän, Danskar, Tyskar, Holländare, USA, helt enkelt hela världen. Det skulle ge en renässans för landsbygden och glesbygden och skapa många långvariga och samhällsnyttiga arbeten för precis dom som i dag inget ljusning ser. De unga och outbildade som inte vill/kan jobba inom serviceindustrin och där det i dag inte finns några arbeten alls och framförallt i framtiden kommer att utarmas ytterligare. Kostnaderna för detta skulle i slutändan och ur samhällsekonomisk synpunkt inte längre ses som en kostnad, utan som en fantastisk affärsidé som till låg risk visade sig ge en fantastisk avkastning.