Gamblers vardag

Artikel från Hattens resa till Marrakesh 2008

MARRAKESH Jag sitter på rummet i hotell Es Saadi med en spännande vecka framför mig. Att lämna det svala rummet för att gå ut i den 40-gradiga skuggan lockar inte, men det gör den blå poolen efter den 14 timmar långa flygresan från Stockholm.

Es Saadi är ett fyrstjärnigt hotell och har allt man kan önska sig. En nattklubb och casinot där turneringen ska spelas ligger endast 50 meter bort.

Victor Chandler sponsrar mig i Marocko. Huvudturneringen kostar 10 000€, men det finns också en mindre turnering för 2 000€. Eventet krockar med WSOP i Vegas, så det borde finnas ett stort värde eftersom de flesta proffsen är i Vegas.

De spelar högt här i Marrakech, både Omaha pl och Texas NL spelas. Mörkar 200-400 dirhams (ungefär 20-40€) upp till 2000-4000 är vanligt. Dock är upptaget lågt med 5000-50000 i lägsta upptag. Sämst är regeln att man får ta bort pengar från bordet var 90:e minut. En regel som INTE gynnar bra spelare. Raken är 3 % på Texas och 2 % på Omaha med tak på 3000 per pott. Trots dessa regler och Casinots höga rake, så är spelet väldigt lukrativt.

Pokermanager för casinot är Roger Halabandian som är en välkänd spelare från Frankrike och Aviation club, vilket innebar att ca 30 spelare från Aviation Club är på plats. Ghena Davoud är en annan pokerprofil som är här med flera vänner från Sverige. Spelet börjar sent på kvällarna när det blir svalare. Tyvärr tillåts rökning vid borden.

Marrakech är en handelstad vid Sahara och mycket lite har förändrats i den gamla stadsdelen, Medina sedan 1500-talet. Olika hantverkare har sina bestämda kvarter, med Hamam (bad, vattenhus) Minaret(böneutropningstorn), bagare, handelstorg och apotek. Biltrafik gör sig inget besvär, gränderna är smala och krokiga som bankrullens utveckling för en pokerspelare.

Det finns oerhört mycket att se i form av arkitektur, design och gatukultur. Ormtjusare med kobror, positivhalare med apor och till och med sagoberättare förekommer på de stora torgen. Du hittar allsköns fiffel och båg, men också välgjorda hantverksprodukter till låga priser.

Försäljarna är tillbakadragna och hjälpsamma, de iakttar när man går förbi deras varor och visar man intresse så pratar de med dig, men annars går man i fred. Det är fattigt och smutsigt, men det finns färre tiggare än i Stockholms tunnelbana.

2 000€ turneringen börjar kl 22 på kvällen.

Nu var det dags för turnering och jag blev lottad på ett trevligt bord, med mycket varierande åldrar och nationaliteter. Till vänster om mig satt Albert, som är Polack men bor i Paris. Några stolar längre bort satt en ung marockan som heter Othmane och till höger om mig en Algerier som heter Slim. Vi började med 20 000 chips och blindar 25-50, de höjs var 30e minut vilket är ett bra tempo. Det är 75 spelare med i turneringen. Jag avvaktade första timmen för att se spelet och insåg snabbt att Albert är mycket lös, men dålig. Othmane är vass och aggressiv. Slim var mycket tight men inte rädd att förlora. De övriga spelarna vid bordet är vek-tighta.

Min strategi i turneringar är att spela många potter mot de sämre spelarna och undvika potter med höga höjningar pre-flop.

En helt sjuk hand spelas mellan Albert, Othmane och mig.

Jag sitter på BB med blindar 200-400, Albert har 9k och är utg och synar på och Othmane höjer till 1300 och alla viker till mig som hittar 7-7. Jag synar trots usel position, men jag har stor stack på 45k. Albert funderar länge och synar.

Flop A-2-6 regnbåge, och jag passar likaså gör Albert. Othmane betar 2500. Jag viker, Albert tänker ett tag och synar. Turn är 5 regnbåge. Albert går oväntat all-in med 5000. Han säger ”I´ve a good feeling about this hand”. Othmane tänker i någon minut och synar(han har 10 000 kvar efter syn) . Albert visar upp A-4 för hålstegedrag samt svagt Esspar. Othmane visar A-K. Albert har 7 outs och han får se en glad 5a komma på rivern. Han är inte den enda som är glad vid bordet. Jag föredrar att Albert har mycket chips då han inte är så vass.

Med 2 timmars spel kvar är jag chipleader, men efter några smärtsamma utdragningar och uselt spel av mig så slutar jag på 30 000.

Jag spelar en korkhand, då jag från BB med 10-10 gjorde följande” Mörkarna är 500-1 000 och stol 4 som har 120 000 höjer till 3 000. Endast jag synar och har 140 000. Flopp 3-5-9 varav 2 ruter. Jag betar 6 000 och får syn. Turn är spader 9 och jag betar 10 000 och får syn. River är spader 2 och jag betar 10 000 och får reraise till 30 000. Motspelaren har ca 70 000 kvar och han har tidigare lagt sig flera gånger vid omslag. Jag tänker att han nog försöker stjäla potten och sätter honom på ruterdraget eller A-K. Jag går all-in och ångrar mig nästan direkt jag släppt markerna. Att gå all in istället för att syna är ett uselt spel. Jag får sällan syn av en sämre hand. Enda fördelen med omslag är att han KANSKE kan lägga ett överpar, men det är nog allt för sällan för att motivera spelet. Han synade direkt och visade A-A. Om jag synar så har jag 80k kvar och en bra position, nu hade jag drygt 20k kvar och usel position. Nåja, man lär sig så länge man får chansen att göra misstag. Vi slutar kl 04 och det är nitton spelare kvar, ledaren har 220k och de fyra sista runt 20k. Turneringen är framskjuten några timmar men vi startar klockan tio på kvällen nästa dag. Vi lottas om och jag hamnar på ett bord med några nya spelare. Jag har tur och får plats 8 vilket gör att jag kan få spela 5 potter utan att tvingas betala någon mörk. Första handen är mörkarna 1500-3000 och jag får Q-10 off. Alla viker sig fram till mig så går jag all-in med mina 22 000. Jag vinner och likaså nästa pott där en supertight spelare endast hade synat, trots en stack på 40k. Tidigare erfarenhet säger mig att han inte har A-A utan jag misstänker att han sitter på ett lågt par. Därför ställer jag in igen med Jh-10h. Han viker och jag spottar upp mig till 34 000.

Nästa hand viker jag. Men handen efter hittar jag Ks-Js på utg och ställer in igen. Nu får jag efter lång betänketid syn av BB som har 45 000. Jag anar att jag kommer ha max har 3 outs, men det visar sig att han synar med 6-6. Han gör en sjuk syn då han oerhört sällan har mer än 50 % chans att vinna men riskerar 80 % av sin stack. Jag är tacksam för chansen att dubbla upp och få chansen att återigen ha en stack att skrämmas med. Tyvärr kommer 6a på floppen och när inga spader kommer dödar det hoppet. En J kommer på river men är bara salt i såren. Jag skakar hand med de närmsta spelarna och går från bordet. Tänk vilka gratischanser jag fick, men kan man inte ta de gåvor som herren(dealern) ger så får man söka sig nya spelbord.

Det nya spelbordet lät inte vänta på sig!

Jag iakttar cashgamebordet på 200-400nl Texas under någon timme och inser att spelarna är sämre än vad jag trott. Jag köper 10 000 marker och sätter mig. Och som alltid hälsar jag på spelarna på båda sidor och båda dessa är från Aviation Club i Paris. Alla pratar franska runt bordet, vilket är ett problem, även om jag förstår mer än vad jag låtsas om. Det finns några stora stackar på ca 20-30 000 på bordet, samt några på 5 000. Genomsnittåldern är hög, närmare 50 år. Det anser jag vara gynnsamt då äldre spelare mer sällan varierar sitt spel. Även om det är 200-400 är det alltid synat all-in i så gott som i alla potter och variansen på vilka händer som spelas är mycket stor.

Jag hittar Ah-Kh på knappen och det är raisat till 1 100 från plats 3.  Plats 6 synar och jag reraisar till 3 500. Stora blind, en turk som bor i Marrakech, ställer in för 5 000 totalt. De övriga viker sig. Potten är på 12 600 och turken visar k-10 off. Min hand står och turken köper in sig igen för 5 000.

Nästa hand jag spelar har jag lilla blind och turken sitter nu till höger om mig efter att ha flyttat. Det har limpats av 3 spelare. Turken höjer till 2 000 och har 6 000 till bakom. Jag smyger upp k-k och reraisar till 8 000. De övriga lägger sig. Men inte turken som synar och visar As-10s. Potten är på 18 000 och turken träffar ess på floppen och jag får ingen hjälp. Surt, sa räven. I mitt stilla sinne tänker jag att turken kan få låna pengarna ett tag eftersom han är absolut urusel. Den största risken är att han förlorar pengarna till någon annan. Jag köper 20 000 nya marker och väntar in nya lägen.

Några händer senare synar jag i en raisad pott med 7-7. Fyra spelare synar 1 200, potten är på 5 000. Till min stora glädje kommer floppen A-7-2 regnbåge. Första man betar 2 000 och får syn av nästa man. Turken raisar till 8 000 (han har 8 000 kvar). Jag bestämmer mig för att ställa in mina 20 000. Mitt val är enkelt då jag inte vill bjuda in några backdoors från de tidiga spelarna. Första mannen synar, han har 4 000. Den andra viker. Turken synar. Första man visar A-Q off. Turken visar A-10s. Det finns knappast förlustchans, men på turn får turken färgdrag. Rivern kommer och är blank. Ordningen är återställd och jag sopar hem en jättepott.

Turken försvinner dessvärre ut i lokalen. Jag är orolig att han gått gul, men en fransman säger att det är ingen risk, bara ett kontantproblem. Det visar sig stämma eftersom han återkommer med 20k friska i näven. Snacka om ett trevligt bord, det är som under nätpokerns första stapplande år då man kunde spela limit med average pot på 30ggr big blind. I dag ligger samma average på 6-8ggr .

Nästa dag äter jag middag med Robert från Victor Chandler och hans vänner som rest hit från Gibraltar. När Robert kommer vid sextiden åker vi nästan direkt till restaurangen Le Tobsil. Den ligger inne i Medina och är fullständigt omöjlig att hitta till. Restaurangen skickar ut en guide som leder oss genom de smala gränderna. Han stannar upp framför en jättelik port utan skylt och knackar på. En äldre dam kommer ut och välkomnar oss in i en Riad (palatsliknande hus). Det är mörkt, endast levande ljus och marschaller lyser upp. Två män spelar på lokala instrument och sjunger marockanska sånger. Efter ett tag vänjer sig ögonen vid det svaga upplysta rummet. Det är tio meter i takhöjd och vi befinner oss i ett öppet område i husets mitt, runt oss finns tre våningar. Under kvällen vevar de tillbaka en del av taket. Månens och stjärnornas ljus får bidra till upplysningen. Det ligger tjocka mattor på golvet och väggarna är dekorerade av tyger och föremål.

Först kommer det in femton små kalla vegetariska rätter som smakar gudomligt. Till detta serveras det ett bra marockanskt vin. Vi äter oss nästan mätta på dessa fantastiska förrätter. Till huvudrätt serveras det två sorters Taijin, lamm och biff som är tillagade i en lerkärlsgryta, och couscous. Mer vin skänks i vartefter glasen töms och magarna börjar jämra sig.

Efter ytterligare en natts god sömn och trevlig frukost så tillbringades dagen vid Poolen. Massage, simning samt lyssnande på Henning Mankells ”Kinesen” på ipoden, gjorde att man tog några fruktdrinkar till och simmade ytterligare några varv runt poolen. Main Event startar kl22 så vi hinner åka in till Medinan för att shoppa och turista. Eftersom jag är mycket intresserad av Antikviteter och Inredning så besöker vi en antikhandlare, som återigen finns bakom en stängd port. Guiden knackar på och vi visas ner i en jättelik källarlokal, som är en Riad från början. 3 våningar och 7-8 meter i tak i mitten av lokalen. Det är luftkonditionerat och svalt och säkert 100tusentals saker överallt. Rena Alladins skattkammare, men mina kamrater överväldigas och vi går ganska snart därifrån. Vi kommer till en matthandlare som har tusentals mattor, men matthandlare känner jag flera tack vare backgammonintresset och jag har lärt mig tillräckligt för att inte vara intresserad just nu. Middag äter vi på hotellets restaurang, som dessvärre inte är av toppkvalitet men okey. Turneringen är som vanligt framskjuten, men till slut så börjar vi spela.

Det är 200 000€ i förstapris och vi är 73 spelare. Vi börjar med 20 000 marker och 25-50 blinds som höjs varje timme. Inga antar förrän på finalbordet.

Jag har ett sanslöst kortsnitt, som börjar med A-A redan i 3e handen. Ingen ide att raisa i tidig position, utan syn och hoppas på senare omslag, men det blir 6 spelare i potten och flopp 3-6-10 regnbåge. Jag betar 300 och får syn samt omslag och reraise, så det är bara att lägga sig. Därefter får jag flushdrag med låga connectors i sen position, men turn och river är kalla och det kostar inte så mycket. Efter 4 timmar med A-A två gånger samt K-K en gång, och har varit tvungen att vika samtliga händer så är jag shortstack med 5 000 kvar.

Jag hittar 9d-10d på knappen och 3 spelare har synat 400 var då utg höjde 200. Alltså ligger det 1 500 i potten och jag kan antingen kallsyna med 8 % av stacken eller chansa på att utg inte kan syna med 3 man bakom sig och då stjäla potten. Det känns som att det finns endast halvdåliga A-? samt något lågt par ute och då har jag minst 40, kanske 50 % vinstchans i en pott på nästan 12 000 om jag får syn. Så jag går all in och får syn av UTG som visar Ah-7h. Sjuk syn med 3 spelare bakom, men det kommer A på floppen och sedan får jag hålstegedrag på turn, men vägrar träffa. Surt att vara ute så tidigt i en kalasfin turnering, men att förlorar så många händer så tidigt med så bra starthänder så är det naturligt. Till slut är det 2 marockaner som spelar heads up på söndagen, och efter delning så är det CoCo som vinner till alla cashgamespelares stora glädje, för vinstpengarna kommer garanterat att omsättas närmsta månaden på casinots pokerbord.

Jag känner naturligt nog inget större spelsug utan tillbringar kvällen med Sam, Tee från Montreal i Canada samt Othmane som är en lokal Highstakes spelare med egen pokersite: www.marocpoker.net. Othmane som pratar engelska, franska och arabiska visar oss Marrakech by night. Vi besöker först Salaam Bombay som är en Indisk-asiatisk restaurang och bar. Därefter så åker vi till Paradise som är en nattclub . Båda kan verkligen rekommenderas.

Jag går på eftermiddagen en rejäl runda i Medinan för att försöka hitta trevliga presenter till mina vänner. Jag hittar till slut två butiker där jag dels gillar ägarna, men också har betydligt bättre varor än övriga butiker. Den intressantaste är en oerhört stor antikaffär som ligger precis vid ringmuren och har saker från 1200talet och framåt. Många oerhört häftiga inredningsföremål, men också genuina Berbersmycken från 1800 och tidigt 1900 tal. Framförallt har de föremål från alla världsdelar och kulturer . Jag bestämmer möte med ägaren till kl 11 dagen efter för att ta med mig en kamera samt ha tid till seriöst förhandlande.

På kvällen blir jag medbjuden av Othmane att äta middag med ett stort gäng fransmän från Aviation Club. Väl på restaurangen så sms:ar jag Robert och frågar om VCpoker kan tänkas att ta notan och får 1 minut senare svar: ”No Problem” . Skönt med pokersiter som inser möjligheterna när de dyker upp. Middagen är jättetrevlig och jag snackar mycket med fransmännen som jag inte lärt känna tidigare. När jag säger att VC tar notan, så utbrister de i ”Viva la Suede” och alla frågar vilka VC egentligen är, men affärer snackar jag inte på krogen, utan stämmer möte med de flesta vid poolen dagen efter. Vi åker sedan tillbaka till casinot för att hämta upp några spelare för att gå på nattcluben Paradise som det är fullt ös på. Othmane har varit med förr och beställer bord med vodka och magnumchampagne. Trots att det är 8 olika nationaliteter och ett antal olika kulturer som partajar på så är stämningen super. Vi avslutar på en club som heter Cabaret och kommer hem framåt 6 på morgonen.

Vaknar efter 4 timmars sömn för att åka till Antikaffären som överrenskommet. Jag käkar en supersnabb frukost och kommer till Medinan 10:50 och några meter in i en gränd så hör jag en moppe komma i hög fart bakom mig. Jag sidsteppar och vänder mig om och kliver rakt ner i ett djupt hål. Stenar som ligger i botten på hålet gör så att foten fastnar och samtidigt vrider jag mig om. Foten blir helt söndervrickad och jag kan med ytterst hög smärta stödja lite, så den är nog inte bruten. Jag ringer direkt till antikhandlaren och ber honom skicka efter en taxi som kommer inom några minuter. Direkt tillbaka till hotellet och de ringer efter en doktor. Doktorn sätter på mig blodtrycksmanschett och börjar pumpa. Jag undrar varför när jag vrickat foten? Du får följa med till Xray säger han, men jag tar av mig blodtrycksmanschetten och skickar i väg kvacksalvaren, samt säger till hotellet att jag inte betalar för en veterinär. Portieren blir oerhört upprörd, men jag stänger bara min dörr och lägger is i en servett och binder om foten. Foten svullnar upp som en fotboll, men det är sista dagen och i morgon flyger jag hem.

Othmane lovar att köra mig till flygplatsen kl 05:30 på morgonen nästa dag och allt går som det ska tills det visar sig att planet är försenat med 75 minuter och jag missar anknytningen från Casablanca till Amsterdam. Det blir 6 timmar på Casablancas flygplats för att ordna med alla detaljer och köa i ett land utan kölappar eller kösystem och med kvaddad fot och tungt bagage.

Men en dag i Bogarts Casablanca är ju intressant i vilket fall, men tiden blir för kort för att få någon uppfattning om staden, förutom att den är mycket modernare än Marrakech samt oerhört mycket större till ytan.

Nästa gång flyger jag direkt till Casablanca och tar en taxi till Marrakech, så spar man tid och pengar samt får se mer av landet. Förmodligen blir det i september då nästa stora turnering är i Marrakech.

Platser att besöka i Marrakech

Riads: Villa Lotus och Villa des Oranges, båda oerhört fina riads i olika områden av Marrakech

Restauranger: Le Tobsil(Marockanskt) , Le coulisses(Franskt), Salam Bombay(Asian-Indiskt)

Nattclubbar: Paradise, Cabaret, Es saandi

Boutiquer: Bazaar el Wafa, Tresor de milles et une nuit (båda ligger i Medina)

/ Hatten