Nu börjar semestern närma sig slutet och några fantastiska vinterveckor med långa skidturer och promenader med hunden blir ett minne blott. Jag vet att de flesta är ohyggligt trötta på vintern, men jag föredrar en riktig kallvinter med mycket snö, framför de vintrar som lidit sista åren, men barmark, lervälling och oändliga höstar med nattsvart mörker.

Snö lyser verkligen upp, även när det är molnigt och något så strålande vackert som en februaridag med strålande sol och nysnö kan förmodligen endast bräckas av en gnistrande februarinatts fullmåne.

I varje fall i Mälardalens kulturlandskap, bor man i en stad är förutsättningarna annorlunda. Självklart är en vacker vårdag med knoppande lövträd och spirande blåsippor väl så vacker, och SNART är vi där. Det är bara 6-7 veckor tills vitsipporna och blåsipporna är tillbaka igen.  Om ni inte tror mig så lyssna på Blåmesarna och Talgoxarna, de börjar redan öva på lockropen, likväl som årets första knölsvanar flög över gården i går, i jakt på att vara först på reviren i Mälardalens sjöar och kuster.

Garnsviken

Så även om snön ligger meterdjup som den gör här 3 mil norr om Stockholm, så kommer snart Kung Bore att släppa sitt grepp om våra förfrusna själar och vi kommer snart att tinas upp av moder SOL igen. MVH Hatten