Följande text är från Vasabladet och skribenten Stig Nygård( har således ingen åsikt utan endast publicerar detta för läsarna!)

”Också spelmarknaden lever i en tid av snabba förändringar som samtidigt präglas av fortsatt tillväxt och hårdnande konkurrens.

Det har fått beslutsfattarna att agera, och förra veckan visade Finanspolitiska ministerutskottet grönt ljus för en sammanslagning av de tre nationella penningspelsbolagen Veikkaus, Penningautomatföreningen (RAY) och Fintoto.

Förslaget grundar sig på den enhälliga parlamentariska utredning som gjordes under den förra regeringsperioden. Syftet är att bevara ett penningspelssystem som grundar sig på att de inhemska penningspelsbolagen också framöver ska kunna försvara sin monopolställning. En monopolställning som den Europeiska unionen verifierat. Avsikten är att lagförslagen till ändring av lotterilagen och till den nya lagen om utdelning av avkastningen ska beredas så att regeringspropositionerna kan lämnas till riksdagen senast under vårsessionen 2017.

Ministerutskottet framhåller att systemet med monopol är det bästa sättet att förhindra missbruk i samband med penningspel och minska de sociala olägenheter och negativa effekter på hälsan som penningspel kan orsaka. Där gör sig nog ministeriet, och spelbolagen, skyldiga till hyckleri.

Vi har i dag ett finmaskigt nät av spelautomater i de allra flesta butiker och barer i hela landet. Spelandet har också underlättats av att det numera blivit allt enklare att använda bankkort som betalningsmedel. I ett europeiskt perspektiv hör också Finland till de länder som har den största skaran spelberoende medborgare.

En annan motivering som ministeriet framför är att spelmonopolet medför att intäkterna från penningspelen går till allmännyttigaändamål. Och det är sant. Veikkaus, RAY och Fintoto bidrar med 1,2 miljarder euro per år som fördelas mellan idrott, kultur, ungdomsarbete, vetenskap, hästnäringen samt organisationer inom social- och hälsovård. Det finns dock exempel från andra länder, som exempelvis Danmark, där man använder sig av ett licenssystem. I det upplägget betalar de internationella spelbolagen en del av sin avkastning till staten. Säkert skulle såväl Veikkaus som RAY också vara framgångsrika ifall monopolet skulle upphöra, men vilket upplägg som ger staten mera pengar må vara osagt.

Digitaliseringen har gjort spelbranschen mer internationell. Och där finns kanske de största hotbilderna sett ur de nationella monopolens perspektiv. Närhandeln känner ju inga gränser. Dessutom finns många spelbolag på nätet som har en större återbetalningsprocent än de inhemska monopolbolagen, i vissa fall en matematisk återbetalningsprocent på upp till 98 procent.

Genom en sammanslagning kunde spelbolagens administration göras lättare vilket skulle sänka kostnaderna. Tidigare sågs spelbolagens chefsjobb som välbetalda belöningsuppdrag för avdankade politiker, nu har dock bolagens organisationerprofessionaliserats. Men det finns nog skäl för statsrådet att se över lönenivån för direktörerna i spelbolagen. Det är absurt att de högsta cheferna i spelbolagen har mångfalt högre löner än exempelvis vår statsminister och våra ministrar som ändå i praktiken jobbar dygnet runt under den tid de sköter sina uppdrag. För att inte tala om det ansvar som vilar på de ledande politikernas axlar.

En sammanslagning av tre monopolbolag till ett, slimmar säkert kostnadsstrukturen och höjer omsättningen så pass att det nya nationella bolaget är konkurrenskraftigt.

Bästa sättet att klara sig i den internationella konkurrensen är att ha återbetalningsprocenten på rätt nivå.#

Text Stig Nygård